Femte dagen gick åt till träningar och finslipningar varvat med lite teori. Alla fick också göra Huang-rörelserna inför hela gruppen. Den sista timmen gjorde vi andningsövningar och kvällen avslutades kl. 21. En lång dag med andra ord, från åtta på morgonen till nio på kvällen.
Sjätte dagen märktes det att alla var trötta och ganska oinspirerade. Vi tränade ändå förstås, men det är klart att när man är för trött ger träningarna inte lika mycket. Vi avslutade redan klockan fem. Sen samlades vi alla till avslutningsmiddag på hotellet. En helt otrolig kväll med mycket känslor, tårar och skratt. God mat som varvades med roliga, och ibland sorgliga, programnummer. Vilka förmågor det finns ibland oss! Vår lärare överraskade oss än en gång med sina kloka funderingar. Kvällen blev sen, alltför sen. Fast vi fick svänga klockan tillbaka en timme blev det ändå alltför lite natt...
Sjunde och sista dagen. Ledsamt och vemodigt. Redan efter lunchen var det dags för rektorns avslutningstal och diplomutdelning. Vår underbara M höll tal till vår lärare, C spelade egenhändigt komponerad musik på flygeln och sen var det plötsligt slut. Kändes overkligt att det var kanske sista gången vi alla träffades och avskedskramarna blev långa och innerliga. Helt utpumpad av alla känslor somnade jag när jag kom hem och sov ända till morgonen.
Då jag tänker tillbaka på de här två åren som utbildningen pågått inser jag att jag verkligen lärt mig mycket. Jag har fått mitt diplom och blivit qigonginstruktör, men det har också varit en fascinerande resa i mitt inre. Jag har hittat många knutar att nysta upp och jag har hamnat djupt nere. Men jag börjar småningom känna mig själv, jag har insett att jag trots allt är stark. Jag har lärt mig vad rädsla är och att bara genom att våga möta den kan man släppa den. Jag har blivit mera trygg i mig själv. Jag har lärt mig att beröra och krama andra, och visa och säga att jag tycker om dem. Jag har lärt mig att ta emot andras kramar och andras omtanke och kärlek. Jag har fått ett mera öppet hjärta. Jag har fått vänner för livet. Under den här tiden har jag fått mera vänner än vad jag någonsin tidigare haft. Vänner som man kan lita på och vara sig själv med, eftersom vi öppnat oss för varandra och också vågat visa våra svaga sidor.
29 oktober 2007
Dag 5 - 7
kl.
16:40
Etiketter: Personlig utveckling, Qigong
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Instämmer i allt du skriver. Vi är lyckligt lottade som fått vara med på den här resan. Kram S
Ofattbart lyckliga!
Jag instämmer också med er. Det har varit en jobbig väg men inte ändå utan en lärorik väg. Jag har lärt mig jätte mycket och så har jag träffat underbara människor som kommer alltid att finnas i mitt hjärta. Vissa personer känns som riktiga vänner. Jag skall inte vilja vara utan denna tid med er. Tack
Jag är så tacksam över att ha fått lära känna dig vännen!
Skicka en kommentar